Tack gode gud!

Vi var som vanligt ute på vår morgonpromenad innan matte skulle på jobbet, det var bara det att när vi kom tillbaka så hade hon inga nycklar(!?!). Efter tredubbla dubbelkoller framför en låst dörr konstaterades att nycklarna inte fanns i NÅN ficka, och att det inte fanns nåt annat att göra än att gå om promenaden för att söka... I knappa 10 cm nyfallen pudersnö och med plogbilens brummande på avstånd kunde man ana hennes panik komma smygande där hon gick framåtböjd med maniskt uppspärrade ögon. Själv höll jag mig ca 20 m framför i hennes nyss lagda spår =) Efter ca halva promeaden stannade jag och började skrapa lite med tassen, vilket födde en gutta hopp om liv hos matte, och när jag kort därefter plockade upp en nyckelknippa så hoppade hon rätt upp av glädje!!! Vid överlämnadet av hennes nycklar överöste hon mig med kramar & pussar och gav mig precis ALLT godis hon hade i fickorna och sa att jag absolut var allra allra bäst i hela världen!!! ... & till sig själv sa hon att hon skulle göra kopia på varenda nyckel, skaffa ett långt neonrosa band att fästa i nycklarna samt ALLTID ha nycklarna i en ficka med dragkedja OCH DRA ÅT!... då de tydligen kan falla ur bara för att man busar lite med hunden...

Härligt mycket snö!


Allra allra bäst i hela världen! =)

(Kom ihåg hur stor jag är och kolla in snömängden... :)